Subrahmanyan Chandrasekhar
| Subrahmanyan Chandrasekhar | |
![]() | |
| Fødd | 19. oktober 1910(1910-10-19) Lahore i Britisk India |
|---|---|
| Død | 21. august 1995 (84 år) Chicago i USA |
| Nasjonalitet | USA |
| Område | Astrofysikk |
| Yrke | matematikar, fysikar, astronom |
| Institusjonar | University of Chicago University of Cambridge |
| Alma mater | Presidency College, Madras Trinity College, Cambridge |
| Doktorgradsrettleiar | Ralph H. Fowler, Arthur Stanley Eddington |
| Doktorgradsstudentar | Donald Edward Osterbrock, Roland Winston, Jeremia P. Ostriker, Jerome Kristian, Yousef Sobouti |
| Kjend for | Chandrasekhargrensa |
| Medlem | Royal Society Kungliga Vetenskapsakademien American Academy of Arts and Sciences National Academy of Sciences Indian National Science Academy American Astronomical Society Det bayerske vitskapsakademiet The World Academy of Sciences |
![]()
Nobelprisen i fysikk
1983
Subrahmanyan Chandrasekhar (19. oktober 1910–21. august 1995) var ein indisk-amerikansk fysikar, astrofysikar og matematikar. Han rekna ut chandrasekhargrensa, og vart i 1983 tildelt Nobelprisen i fysikk, saman med William Alfred Fowler, for studia sine av dei fysiske prosessane som er viktige for strukturen og utviklinga av stjerner.
Chandrasekhar vart fødd i ein tamilsk brahminfamilie i Lahore i daverande Britisk India (no Pakistan). Faren var statsrevisor og ein dugande karnatisk fiolinspelar; mora omsette mellom anna Et Dukkehjem av Ibsen til tamil. Nobelprisvinnaren i fysikk C.V. Raman var frabroren til Chandrasekhar.
Subrahmanyan Chandrasekhar fekk først opplæring heime før han blei elev ved Hindu High School i Madras (no Chennai) i Tamil Nadu i det søraustlege India. Seinare studerte han fysikk ved Presidency College i same byen. I 1930 fekk han eit statleg stipend til å studera ved Universitetet i Cambridge, og kom inn på Trinity College under R.H. Fowler. Under overfarten frå India til Storbritannia fordreiv Chandrasekhar tida med å rekna ut den største massen ei stjerne kan ha utan at ho blir ei supernova og deretter eit svart hol. Talet er seinare blitt kjend som chandrasekhargrensa.
I Europa studerte Chandrasekhar eitt år ved Institut for Teoretisk Fysik i København, der han møtte Niels Bohr. Han fekk doktorgrada i 1933. I 1936 gifta han seg med Lalitha Doraiswamy, som òg hadde studert ved Presidency College.
I 1937 blei Subrahmanyan Chandrasekhar tilsett ved University of Chicago og arbeidde der til han døydde i 1995, 85 år gammal.
Innhaldsliste
1 Verk
2 Prisar
3 Oppkallingar
4 Bakgrunnsstoff
4.1 Bøker
4.2 Nekrologar
Verk |
Chandrasekhar, S. (1958) [1939]. An Introduction to the Study of Stellar Structure. New York: Dover. ISBN 0486604136.
Chandrasekhar, S. (2005) [1942]. Principles of Stellar Dynamics. New York: Dover. ISBN 048644273X.
Chandrasekhar, S. (1960) [1950]. Radiative Transfer. New York: Dover. ISBN 0486605906.
Chandrasekhar, S. (1975) [1960]. Plasma Physics. Chicago: The University of Chicago Press. ISBN 0226100847.
Chandrasekhar, S. (1981) [1961]. Hydrodynamic and Hydromagnetic Stability. New York: Dover. ISBN 048664071X.
Chandrasekhar, S. (1987) [1969]. Ellipsoidal Figures of Equilibrium. New York: Dover. ISBN 0486652580.
Chandrasekhar, S. (1998) [1983]. The Mathematical Theory of Black Holes. New York: Oxford University Press. ISBN 0198503709.
Chandrasekhar, S. (1990) [1987]. Truth and Beauty. Aesthetics and Motivations in Science. Chicago: The University of Chicago Press. ISBN 0226100871.
Chandrasekhar, S. (1995). Newton's Principia for the Common Reader. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198517440.
Prisar |
1949 - Henry Norris Russell Lectureship
1952 - Bruce Medal
1953 - Gold Medal of the Royal Astronomical Society
1971 - Henry Draper Medal
1983 - Nobelprisen i fysikk
1984 - Copley Medal frå Royal Society
Oppkallingar |
1958 - asteroiden 1958 Chandra vart oppkalla etter Chandrasekhar.
1999 - NASA kalla opp det tredje av sine fire «store observatorium» etter Chandrasekhar etter ein namnekonkurranse med 6.000 kandidatar frå femti amerikanske statar og 61 land. Chandra X-ray Observatory (Chandra røntgenstråleobservatorium) vart sendt opp og teke i bruk av romferja Columbia den 31. juli 1999.
Bakgrunnsstoff |
Biografi ved National Academy of Sciences (arkivert versjon, engelsk)
Harvard-side om Chandrasekhar (engelsk)
Subrahmanyan Chandrasekhar (engelsk)
Subrahmanyan Chandrasekhar (engelsk)
Bruce Medal page (engelsk)
Awarding of Bruce Medal: PASP 64 (1952) 55 (engelsk)
Bøker |
Miller, Arthur I. (2005). Empire of the Stars: Friendship, Obsession, and Betrayal in the Quest for Black Holes. Boston: Houghton Mifflin. ISBN 061834151X.
Srinivasan, G. (ed.) (1997). From White Dwarfs to Black Holes: The Legacy of S. Chandrasekhar. Chicago: The University of Chicago Press. ISBN 0226769968.
Wali, Kameshwar C. (1991). Chandra: A Biography of S. Chandrasekhar. Chicago: The University of Chicago Press. ISBN 0226870545.
Wali, Kameshwar C. (ed.) (1997). Chandrasekhar: The Man Behind the Legend - Chandra Remembered. London: imperial College Press. ISBN 1860940382.
Nekrologar |
- BAAS 28 (1996) 1448
Obs 116 (1996) 121 comment- PASP 109 (1997) 73
- QJRAS 37 (1996) 261
Vinnarar av Nobelprisen i fysikk | |
|---|---|
| 1901–1925 | Röntgen (1901) · |
| 1926–1950 | Perrin (1926) · |
| 1951–1975 | Cockcroft / Walton (1951) · |
| 1976–2000 | Richter / Ting (1976) · |
| 2001– | Cornell / Ketterle / Wieman (2001) · |
|
